Modellbygge

Modelljärnväg 1:87 och 1:45

Modelljärnväg Ho. Mitt intresse för modelltåg började för mer än 20 år sedan och har avtagit till förmån för modellflyg. Min första modelljärnväg och ända hittils var en punkt till punkt bana. Banan kallades för OLJ, Orreboda Löwenäs järnväg. Det skulle vara en privatbana med anslutning till SJ via en underjordisk bangård. Anläggningen var byggd som ett u och järnvägen gick som ett s på denna. Det fanns även en kort smalspårsbana som gick till en gruva. Stigningarna där var ungefär 10%.Hur kunde tågen gå i dessa backar? Svar: Tippvagnar ifrån Roco väger ingenting och loket var ett ombyggt Ibertren N-skalelok med lettrade hjul för bättre drivförmåga. Järnvägen blev nästan färdig innan jag rev den.
Zsh på Orreboda station.	Orreboda station.
Smalspår Smalspår Smalspår!!!!!! Som ni kanske har märkt är jag väldigt intresserad av smalspår, både som modell och förebild. Jag har varit aktiv i Ohsabanan och även maskinchef. Fördelen med smalspår är att när man bygger modeller behöver det inte finnas en förebild utan man kan säga "det har nog funnits på någon torvbana". Jag tycker även om små lok och tvåaxliga vagnar. Det första jag renoverade på Ohsabanan var tippvagnar. Sedan har det blivit mycket skruvande på våra motorlok. Helst skall loken vara små. Det var roligare att renovera Töttja än det var med Czarna. Det har även blivit två dressiner och en omtubning. Detta var bara några exempel på vad jag har gjort. Spårvidd 13,3 eller 14 eller 16,5mm?????? Smalspår i O-skalan 600mm. Frågan är bara vilken spårvidd man skall välja.Väljer man att bygga allt själv kan man köra helt skalenligt 13,3mm. Men om man vill köpa en del byggsatser från England kan det vara en fördel att köra 14mm. Jag får köpa någon byggsats och se om det går att minska spårvidden. Det borde gå då det bara är 0,7mm skillnad. Man får göra som man gjort på Ohsabanan när man gjort om 643-vagnar till 600. Man pressarhelt enkeln hjulen och låter axelboxarna vara kvar på 14mm. Det största problemet torde vara spåret, men här tänkte jag byggahandspikat och hemgjorda växlar. Man får väll börja med en torvbana för då kan man göra enkla klätterväxlar.
Klätterväxel
Jag har börjat på ett ånglok. Förebilden är "Pysen" som gick på Nybergets järnväg. Det var ett tvåaxligt tanklok från Orenstein & Koppel, tillverkat år 1906. Längd över buffertar 3920mm. Fördelen med detta lok är att den har Orenstein-& Koppels egna slidstyrning som är lättare att tillverka istället för en Allan styrning. Innut i pannan skall det ligga en motorsom har 10mm diameter. Transmisionen ner till bakre axeln sker i fyrboxen. Den främre axeln drivs av koppelstången.Hur transmisionen skall se ut vet jag inte ännu. Det beror dels på vad det blir för motor och vad som finns att tillgå i växel-lådsväg. Nu har jag klurat ut hur växellådan skall se ut. Då snäckskruven är 5mm och kullagren är 6mm kommer växellådan att bli 9mm bred. Denna kommer då inte att passa imellan ramarna, så jag får minska bredden på den del av lådan som skall sticka ner i ramen. detta är än så länge bara teori. Ni kommer att kunna läsa om fortsättningen här. Jag kan nu medela att växellådan inte blev bra. Jag skall försöka att få tag på en låda från NWSL. Det skall ha små lådor till HOn3. Jag har nu bestämt att spårvidden blir 16,5mm, eftersom det finns en del vagnar att köpa med den spårvidden.
Ritning på Pysen kommer ifrån SJK/37 Vägen från gruva och bruk.
Här kommer det lite bilder på modellen.
Så här ser loket ut för tillfället. Växellådan syns under pannan.